Förintelsens minnesdag
Idag är det Förintelsens minnesdag, årsdagen av när koncentrationslägret i Auschwitz Birkenau befriades. Det här är ett av de jobbigaste ämnen som finns att skriva om, det är verkligen det yttersta av grymheter som mänskligheten är kapabel till. Men det är jätteviktigt att lyfta fram det och det blir viktigare för varje år som går och ju färre överleverare som finns kvar och kan berätta om det. Jag tror förvisso det kommer dröja bra länge innan förintelseförnekelse blir legitimt, förhoppningsvis aldrig, men det kommer bli lättare för dessa stollar när det inte finns några vittnen kvar. En del av mig kan också fundera kring om förintelseförnekarna själva tror på vad de säger, jag misstänker att många bara förnekar förintelsen för att de förstår att det är omöjligt att försvara en ideologi som har så många oskyldiga liv på sitt samvete. Genom att förneka förintelsen kan de låtsas som att nazisterna inte alls bedrev folkmord.
Krig pågår just nu i världen, det har mig veterligen aldrig varit fred på Jorden. Diktaturer har avrättat människor miljoner människor har dött, till och med Sverige, som haft fred i 200 år har genomfört blodiga fälttåg och avrättat helt oskyldiga människor, Karl XI:s behandling av skåningar under andra halvan av 1600-talet skulle vi idag kalla tvångsförflyttning och etnisk rensning. Brutal slavhandel har också förekommit, så krig, rasism, hatbrott och avrättningar är inget unikt. Ändå är förintelsen det värsta jag kan föreställa mig. Tyskland var en demokrati, visserligen en ung sådan, men likväl en demokrati och inte en redan etablerad diktatur, vilket brukar vara fallet i de här sammanhangen. Hitler tar makten med hjälp av sjuka konspirationsteorier och löften om att det tyska folket, som stått på knä efter att landet fått skulden för första världskriget, ska få det välställt igen. Han gör sig själv till diktator och startar sedermera krig och börjar systematiskt avrätta människor som anses ”oönskade”. Sjuka, ”svaga”, judar, homosexuella, romer, meningsmotståndare, förrädare, alla väntade de samma hemska öde.
Hade det kunnat undvikas? Det hade nog i alla fall kunnat göras mer, de allierade trodde först inte på rapporterna som den modige polacken Witold Pilecki, som infiltrerade Auschwitz, återgav (http://varldenshistoria.se/krig/andra-varldskriget/forintelsen/polsk-motstandsman-akte-frivilligt-till-auschwitz). Men framförallt skulle Storbritanniens och Frankrikes ledare inte försökt krossa Tyskland efter första världskriget. Tyskland var inte värre kålsupare än någon annan, men britterna och fransmännen skyllde på dem, kanske för att sätta sig själva i bättre dager, vad vet jag? Möjligtvis hade Hitler aldrig kunnat ta makten om inte Tyskland hade varit i en så gränslös misär, men det får vi aldrig veta.
Men vi kan inte ändra det förflutna. Det viktiga är att vi som besitter hjärta och hjärna ser till att något liknande aldrig få hända igen. Jag avslutar detta jobbiga inlägg med en låt av hårdrocksbandet Sabaton. De fick faktisk en förfrågan om att spela den live i staden Auschwitz, men de tackade nej, då de ansåg att det kunde missuppfattas. Hur som helst, om detta skall vi berätta: https://www.youtube.com/watch?v=UnRqqCBODXs
