Opinionsblogg

Är SD:s hjärtefrågor viktigast för väljarna?

 

Vi såg igår att Aftonbladet skrev en artikel som visar att Sverigedemokraternas hjärtefrågor nu också blivit viktigare för väljarkåren än vad som tidigare varit fallet, dvs frågor som berör invandring och flyktingmottagande samt lag och ordning (http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/08prg/totalsvangningen-valjarnas-nya-agenda-spelar-sd-i-handerna). Jag tror personligen att det sämsta regeringen och övriga partier kan göra i det här läget är att på ett populistiskt sätt försöka vinna dessa väljares förtroenden.

Det som först och främst måste analyseras är varför just dessa frågor blivit så viktiga. Med tanke på den rådande situationen i världen, där människor flyr från sina liv från exempelvis kriget i Syrien så är det inte så konstigt att det leder till en situation där människor blir fundersamma kring hur vi ska kunna lösa de här frågorna. Jag förmodar att folk är rädda för att kostnaderna för flyktingmottagandet tas från det som, enligt dessa personer, ”skulle gå till välfärden” och att bostadsbristen kommer öka samt att konkurrensen på arbetsmarknaden kommer hårdna. Det här kan mycket väl vara en följd av Sverigedemokraternas skrämselpropaganda, det är ju lite av partiets paradgren...

Den här rädslan är vi nog många som tycker både är obefogad och överdriven. Även om en stor del av väljarna för närvarande förefaller att inte tycka att skola och sysselsättning är lika viktigt som invandring så måste politikerna arbeta med rimliga lösningar. Intoleransen och missunnsamhet har en tydlig tendens att öka under tider då människors situationer blir mer osäkra, då konkurrensen kring arbeten hårdnar och skolresultaten sjunker, den psykiska ohälsan ska inte heller underskattas i sammanhanget.

Därför måste regeringen, trots att den är i minoritet och därför har vissa svårigheter att få igenom sina förslag, se till att rikta fokus på rätt saker och inte titta på SD. Kan regeringen till exempel se till att det kommer fler vuxna (lärare och kuratorer) i skolan som både kan bidra till en förbättrad undervisning och att eleverna mår bättre samtidigt som de fortsätter satsa på pensionärer, jobb och sjukvård så kommer människors vardag att bli bättre. Det kommer betydligt lättare att inkludera nya människor i samhället och chansen att minska utanförskapet kommer också förbättras. Därmed kommer människors trygghet stärkas, kriminaliteten kommer sjunka och väljarnas rädsla för invandring och önskan om hårdare tag mot brottslingar kommer bli mindre påtaglig.

Nu kanske jag fick det att låta väldigt enkelt. Det är det givetvis inte, men det är den typen av åtgärder som behövs. Att prata om en restriktivare invandring och att skoningslöst straffa brottslingar kommer inte leda någonstans.

Mest lästa inläggen

Jesper Nilsson

Är SD:s hjärtefrågor viktigast för väljarna?

Vi såg igår att Aftonbladet skrev en artikel som visar att Sverigedemokrate...

Jesper Nilsson

Identitetskriser

”Till er rasistiska jävlar, nationalister och nassesvin, har jag bara en sa...

Jesper Nilsson

Årets första partiledardebatt

I dag ägde årets första partiledardebatt rum i riksdagens kammare. Jag tänk...

Jesper Nilsson

Eftertankens kranka blekhet

Jag tänkte fotsätta lite på samma spår som senast. Den här gången genom att...

Opinionsblogg

Identitetskriser

 

”Till er rasistiska jävlar, nationalister och nassesvin, har jag bara en sak att säga: väx upp någon gång era glin.”

Texten är skriven av punkbandet Radioaktiva Räker och låten heter ”En näve hat”. Det var den typen av musik och texter som, under min tidiga tonår, väckte mitt politiska intresse. Flera band jag lyssnade på och uppskattade var Ebba Grön, Asta Kask och Strebers, vilket är ganska uppseendeväckande med tanke på mitt senare partival. Rent musikmässigt är dock inte steget från Strebers och Dia Psalma speciellt långt till Ultima Thule, så när jag gick på gymnasiet var det nästan uteslutande dem jag lyssnade på och, som jag redan tidigare skrivit om här, var inte det bra för min utveckling.

Jag tror att många kan känna igen sig i att tonåren på många sätt är en svår ålder. Somliga försöker sannolikt göra allt för att passa in, jag kan i viss mån säga att jag gjort det, men på det stora hela var jag en rebell som skulle gå min egen väg, säkert var jag inspirerad av musiken jag lyssnade på. Jag har alltid gjort mina egna val, på gott och ont. Fördelen är att jag kunnat hitta stigar som andra missat, medan nackdelen är att jag ibland trampat rejält i klaveret.

Det var under den här tiden på högstadiet jag började hålla på fotbollslaget West Ham United, alla andra höll på europeiska storklubbar eller de bästa svenska lagen. Jag ville dock ha ett annat lag. Jag kan även säga att jag kunde mer om mitt lag än de flesta andra kunde om sitt, dels för att jag var väldigt intresserad, men också för att det fanns viss prestige i att veta mycket om sitt lag. Jag minns också att jag var tvungen att kunna mycket för att inte bli hånad och anklagas för att inte vara en ”riktig supporter”. Det klarade jag mig ifrån, istället ansågs jag vara en nörd som kunde FÖR mycket. Hur jag än gjorde blev det fel, och därmed började jag formas som en ensamvarg. Det resulterade i att jag senare satt ensam och filosoferade kring Ultima Thules texter och formade mina politiska åsikter därefter.

Jag valde handels-och administrationsprogrammet på gymnasiet, nu har jag snart en kandidatexamen i statsvetenskap- outgrundliga äro Herrens vägar. Men det är också tämligen omöjligt att veta vad man vill göra med sitt liv när man är 15, därför är jag glad att jag fick högskolebehörighet trots att jag gick en praktisk linje. Jag tror också att min missnöjdhet blev än mer utbredd under den här perioden eftersom jag inte tyckte om programmet, men det förstod jag inte då. Jag gjorde egentligen ingenting mer än jag behövde vid den här tiden och levde bara för helgerna och kvällarna med fotboll och hockey, det i sig är väl inget fel, men det kan ju vara bra att hitta meningsfullhet mellan matcherna. Det var tur att jag hittade statsvetenskapen och kunde finna en plats som passade mig och därmed en trygghet i mig själv. Nu känner jag mig väldigt säker i min identitet och vet att ingen hotar min existens och därmed behöver jag inte vara missunnsam mot andra.

Mest omtyckta inläggen

Jesper Nilsson

Nytt år, nya möjligheter och tid för att reflektera

Tittar vi tillbaka kan vi alltid lära oss av den tid som passerat, det är d...

Jesper Nilsson

Nyårsafton/amatörernas afton

Jag brukar skriva två inlägg i veckan, men nu under julen tog jag mig frihe...

Jesper Nilsson

En dikt om julen och mina egen resa

Med anledning av att julen nalkas så tänkte jag pröva ett nytt format. Jag ...

Jesper Nilsson

Förkastligt av SD att spela på Astrid Lindgren

När Jimmie Åkesson gästade Niklas Svensson i Expressens julintervju lyfte h...

Opinionsblogg

Årets första partiledardebatt

 

I dag ägde årets första partiledardebatt rum i riksdagens kammare. Jag tänker inte vara pretentiös nog att analysera hela debatten, det skulle bli ett väldigt långt inlägg och dessutom finns det andra, med betydligt högre kompetens inom området än jag, som redan gjort det. Likväl vill jag ändå nämna några saker som jag finner anmärkningsvärda. 

Till att börja med var det en debatt som de flesta andra, partiledarna fortsätter att trycka på sina hjärtefrågor utan att släppa några större nyheter. Jag kan dock glädjas åt att Stefan Löfven i sitt första anförande lyfte fram människors oro som ett problem som måste åtgärdas, otrygghet hindrar människor från att tänka rationellt och därför är det viktigt med välfärdssatsningar så att människor inte behöver vara rädda för att inte klara vardagen. Min övertygelse är att en förklaring till Sverigedemokraternas framväxt är att just människors oro, har människor arbete och trygghet ökar också toleransen.

Otrygghet var också Anna Kinberg Batra inne på, men till skillnad från Löfven påpekade hon snarare militära hot och kriminalitet som problemet och riktade fokus på satsningar till försvaret och fler poliser. Därefter började hon prata om jobben och gick till angrepp mot människor som är i bidragsberoende, först poängterade hon att de allra flesta vill arbeta, men sedan kom följande: ”vi måste sluta dalta med de som tar sig rätten att leva på andra fast man skulle kunna försörja sig själv”.

Självklart ska grundprincipen vara att alla som kan jobba också ska jobba, men det är inte så lätt för alla. Tänk en familj där den ena föräldern för tillfället är föräldraledig och den andre har en otrygg anställning, hade jag varit en av dessa och veta att samhället inte skulle hjälpa mig om jag blev uppsagd så skulle jag vara betydligt mer rädd för att bli varslad och förlora min inkomst, och därmed försätta hela min familj i ett utsatt läge, än för kriminalitet.

Att sätta ner foten mot kriminella gäng, våldsbejakande extremister och utländska militära hot är bra, men otrygghet beror inte bara på rädsla för fysiskt våld utan också för att bli utlämnad och satt i ett utanförskap. Jag och Anna Kinberg Batra är överens om att de allra flesta vill jobba, men då är inte lösningen att skuldbelägga de som, av olika anledningar, inte gör det. Det leder bara till psykisk ohälsa hos vissa och ökat missnöje hos andra, därför menar jag att Moderaterna angriper problemet i fel ände. Min känsla är att Anna Kinberg Batras hårda retorik är ett försök till att ta tillbaka väljare som gått till Sverigedemokraterna.

Avslutningsvis skulle jag önska att framförallt Stefan Löfven och Gustav Fridolin, som ju är regeringsföreträdare, gått till hårdare angrep mot Jimmie Åkessons bristfälliga och populistiska politik. Löfven nämnde nedskärningar i välfärden och Fridolin att SD vill minska anslaget till SMHI. De kan med fördel fortsätta på den vägen och trycka mer på partiets brister.

Debatten med kommentarer före och efter finns att se här: http://www.svtplay.se/video/11865274/svt-nyheter-extrasandningar/svt-nyheter-extrasandningar-partiledardebatt

Mest kommenterade inläggen

Jesper Nilsson

Varför så provocerade av vem som är lucia?

Igår var det som bekant lucia och i vanlig ordning kom det såklart vissa so...

Jesper Nilsson

Åkesson hos Malou efter tio

Jimmie Åkesson gästade ”Malou efter tio” häromdagen. SD-ledaren lyfte då so...

Jesper Nilsson

Går det bra, eller går det som vanligt?

Frågan ställs retoriskt till Sverigedemokraterna. Partiets företrädare fort...

Jesper Nilsson

Självinsikt

För att utvecklas som person och individ krävs det att lyssna inåt och fund...