SD och HBTQ

I mitt förra inlägg berörde jag manlighetsnormer och steget därifrån är inte speciellt långt till HBTQ-frågor, därför tänkte jag ägna dagens text om lite tankar kring SD:s syn på HBTQ.

 

I somras under Almedalsveckan blev Jimmie Åkesson, precis som alla andra partiledare, intervjuad av Anders Pihlblad i TV4. Han sa då följande om Pride: ”Jag tycker att Pride är bra, även om paraden är lite obscen. Men det kanske behövs mer i andra länder än Sverige.” Enligt Brottsförebygganderådet så var det 2013 uppskattningsivs inte mindre än 25 000 hatbrott med homofobiskt motiv och då inkluderas inte heller hatbrott mot transpersoner. Jag kan bara tänka mig hur det måste kännas att som HBTQ-person som utsatts för hatbrott få höra att deras viktigaste event inte skulle behövas i Sverige i lika stor utsträckning som i andra länder. Vi har förvisso kommit långt, men vi är definitivt inte framme än. Läs gärna mer statistisk här: http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/hatbrott.html. 

 

För att ta exempel direkt ur vad partiet själva säger. Enligt deras sida "vår politik A till Ö" framgår endast att en människas sexuella läggning är en personlig fråga och ingenting som partiet fäster någon vikt vid samt att trakasserier mot en människa på grund av deras sexuella läggning är oacceptabelt. (https://sd.se/var-politik/var-politik-a-till-o/) Det låter ju ganska bra, det borde innebära att de förespråkar rättigheter för dessa människor trots allt? Men nej, det här är bara ett sätt att visa upp en polerad yta.

 

Låt mig citera ett stycke ur Sverigedemokraternas principprogram: "Bortsett från att vi inte anser det vara förenligt med barnens bästa att låta samkönade par och polyamorösa grupper adoptera och inseminera samt att det bör vara upp till de religiösa församlingarna själva att avgöra huruvida vigselakten skall utsträckas till att gälla även andra än två människor av olika kön, så skall personer som tillhör någon av de sexuella minoriteterna ha samma rättigheter och skyldigheter som andra." SD säger alltså nej till adoption för HBTQ-personer och vill inte heller förespråka deras rätt att få gifta sig. 

 

Det ska sägas att det finns SD-sympatisörer som förespråkar HBTQ-rättigheter. Men vad de inte förstår är att de per automatik blir medskyldiga till en homofobisk politik genom att välja det här partiet, enligt vilka homsexualitet är en onaturlig avart. Vilket framgår både av deras politik och deras företrädare, jag har på fullaste allvar hört SD:are jämföra homosexualitet med tidelag.