Blogg

Dags att avveckla kungahuset?

 

Den 31 december skrev jag ett inlägg om att nyårsafton är överskattat. Jag tycker att Valborg också är en tämligen meningslös högtid, en ursäkt för ungdomar att få supa ner sig. Men jag ska inte raljera om det utan istället på att den 30 april faktiskt är hans majestät konungens födelsedag, det är inte heller något att fira.

Jag har ingenting emot Carl XVI Gustaf, han verkar sympatisk och är idrottsintresserad. Men som jag ser det tillhör kungahuset det förgångna. Det är på något sätt orimligt att i dagens moderna samhälle ha ett system som bygger på att några enskilda individer föds med titlar och pengar. Det står dock skrivet i successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagar sedan 1810 (samhället har utvecklats något sedan dess), vilket innebär att för att SO ska ändras måste riksdagen fatta två beslut som utfaller med samma resultat samtidigt som det måste hållas ett allmänt val mellan omröstningarna. (http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/)

Även om jag tycker att monarkin är larvig och förlegad så anser jag att det finns viktigare frågor att prioritera, men apanaget skulle det dock kunna skäras ner på. Frågan är också om alternativet president skulle vara bättre, mitt svar är nej. Fast jag undrar om ett land verkligen behöver en statschef. Så här skrev Mats Lindberg, professor i statsvetenskap vid Örebro universitet i Sydsvenskan 2009:

”Parlamentarism utan statschef. Två skäl talar för det. För det första den politiska enkelheten, man skulle bara behöva fortsätta som förut. För det andra parlamentarismens och Regeringsformens följdriktiga konsekvens. Konung/drottning är en rest från en fördemokratisk tid. President som statschef med politiska befogenheter är redan överspelad av den svenska utvecklingen.” (http://www.sydsvenskan.se/2009-03-20/varken-kung-eller-president) Läs gärna hela artikeln, den beskriver ganska väl min synpunkt i frågan.

Rekordet som Sveriges längst regerande kung har idag Magnus Eriksson som nästan satt på tronen i 45 år på 1300-talet. Carl XVI Gustaf blev kung den 15 september 1973, vilket innebär att han i år suttit på tronen i 44 år. Vore det inte perfekt avslut på Sveriges monarki om vi lät honom slå rekordet och sedan börja avveckla och låta kungahuset vara en del av en förgången historia?

Mest lästa inläggen

Jesper Nilsson

Därför är det svårt att lämna en extrem rörelse

Jag brukar ofta nämna att det är svårt att lämna en extrem rörelse som m...

Jesper Nilsson

Det är jättesvårt för den som blivit utsatt för trakasserier att säga ifrån

De senaste veckorna har kontinuerligt kampanjer som rör kvinnors utsatth...

Jesper Nilsson

Ett år sedan det amerikanska presidentvalet

I dagarna är det ett år sedan det amerikanska presidentvalet, ett val so...

Jesper Nilsson

Därför bloggar och föreläser jag

Jag satt och spekulerade här om dagen och kom plötsligt till insikt med ...

Blogg

SD skor sig på att missnöjets gnista har växt till en flammande eld

 

Att säga att Sverigedemokraterna är ett missnöjesparti är ungefär som att konstatera att solen är varm, det behövs vare sig syn eller hörsel för att dra den slutsatsen. De skulle kanske inte erkänna det själva, men för oss andra är det uppenbart att det är så. Nästan lika tydligt är det att människor i samhället blir alltmer missnöjda, vilket innebär att SD allt jämnt fortsätter växa trots alla skandaler, fastän det för en rationellt tänkande individ är helt obegripligt.

Vi har så sent som de senaste dagarna kunnat läsa sajten IRM rapporterat om hur SD Hallands distriktsordförande sagt att ”muslimer är ondska” (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=6681460). Ett uttalande som i rimlighetens namns borde orsakat storm i partiet och en rejäl dykning i förtroende bland väljarna, något som uteblivit i vanlig ordning.

Missnöje är inte ett nytt samhällsfenomen, men med dagens möjligheter att snabbt nå ut via sociala medier samt alla alternativa medier som sprider lögner för att hetsa och sprida hat så har missnöjet eskalerat i och med att grupper och individer påverkar varandra till ett negativt beteende.

Många av dessa människor är såklart fientligt inställda gentemot människors olikheter i största allmänhet, men det finns också en grupp som egentligen inte ens är speciellt intresserade av politik utan bara är missnöjda. Jag hade exempelvis en skolkamrat på gymnasiet som sade att han skulle rösta på SD i valet 2010 bara av det enkla skälet att Mona Sahlin hade uttryckt sin förskräckelse inför att de kunde komma in i riksdagen. Jag tvivlar på att personen ifråga ens hade läst SD:s partiprogram, utan ville bara ställa till det för politiker som han bestämt sig för att han inte gillar, och fastän det låter ganska bisarrt är det nog många som tänker så. Därför är det inte Sverigedemokraternas egen förtjänst att de växer, de rider bara på en våg av missnöje som breder ut sig i den här delen av världen, men det innebär också att det inte spelar någon roll vilka tokerier och hemskheter de hittar på.

Tänk om dessa arga individer kunde använda sitt engagemang, som uppenbarligen finns där, till något konstruktivt istället för att bara vara missnöjda och såväl bittert som okunnigt gnälla över hur fel allt är. Tyvärr vet de sannolikt mycket väl om att det finns en väg som både är ljusare, gladare och trevligare, men de vill inte gå den för att de på något sätt envist bestämt sig för att välja den griniga och smala vägen. Jag skulle tro att en förklaring är att de upplever att öppenhet gentemot omvärlden och andra människor hotar deras inskränkta existens och det gör dem otrygga. Det medför att det oftast är helt meningslöst att försöka föra en resonabel diskussion med en sådan person, eftersom vederbörande helt enkelt inte vill lyssna till logiska argument.

Mest omtyckta inläggen

Jesper Nilsson

Vad händer om SD tar makten?

Till att börja med gjorde Expo redan 2011 en granskning av 1700 motioner...

Jesper Nilsson

SD-sympatisörer skyller alltid på någon annan

Det kommer förmodligen inte som någon större överraskning för de flesta ...

Jesper Nilsson

Tusen fler begår självmord än dör i trafiken, ändå berörs det inte lika mycket

I Sverige 2016 dog 263 personer i trafiken, en ökning med tre personer f...

Jesper Nilsson

Ifrågasätt mig gärna, men använd rimliga argument

Det finns alltid de som inte kommer förstå hur en människa under några s...

Blogg

Le Pen får inte vinna!

Under dagen pågår den första omgången av det franska valet, förutsättningar, prognoser och dylikt vill jag inte ge mig in på, det finns flera andra medier som är betydligt bättre att följa för att ta reda på detta. Men jag vill ändå beröra valet och väljer att rikta fokus på Marine Le Pen och Front National, skulle hon bli Frankrikes president vore det ödesdigert såväl för Frankrike som för hela Europa.

Front National grundades redan 1972 av Jean-Marie Le Pen, Marines pappa. Partiet började etablera sig under 80-talet och 1988 fick Le Pen närmare 4,4 miljoner röster i presidentvalet motsvarande 14,38%. 14 år senare fick han över 5,5 miljoner röster motsvarande 17,8% i andra omgången. (The Extrem Right in France av James Shields) I europaparlamentsvalet 2014 blev Front National störst parti Frankrike på 24,86%. (http://www.interieur.gouv.fr/Elections/Les-resultats/Europeennes/elecresult__ER2014/(path)/ER2014/FE.html) För att dra till med en sportklyscha; det här kan bli en nagelbitare.

För att beskriva partiet på ett enkelt och begripligt sätt kan vi kalla Front National ”Frankrikes Sverigedemokrater.” Front National är dock mer retoriskt hårdföra än vad SD är, vilket gör att SD inte öppet visar sitt stöd för Front National. Det var bland annat detta som ledde till konflikten mellan SD och det gamla ungdomsförbundet SDU. De sistnämnda ville öppet stödja och samarbeta med Front National, vilket moderpartiet vägrade eftersom Åkesson och hans kompisar förstår att de inte kan visa sig så radikala. Men att många SD:are sympatiserar med, och egentligen vill samarbeta med, Front National råder det inget tvivel om. Det jublades exempelvis på deras valvaka 2014 när det Front Nationals siffror visades, detta försökte partiets företrädare Kristina Winberg förneka, men alla förstår ju att det hände. (Titta på klippet, det är faktiskt ganska underhållande: https://www.youtube.com/watch?v=gSVMvq1M-h0)

Front National är ett utpräglat rasistiskt parti, även om de naturligtvis inte erkänner det själva. Men exempelvis har Jean-Marie Le Pen flera gånger kommit med hemska uttalanden. Han har bland annat blivit känd för att ha kallat förintelsen för en ”parentes i historien” (första gången 1987), vilket han inte ens själv verkar tycka är något konstigt. Han har även påstått att ”nazi-ockupationen” inte var speciellt inhuman. (https://www.theguardian.com/world/2016/apr/06/jean-marie-le-pen-fined-again-dismissing-holocaust-detail)

När Marine Le Pen tog över Front National 2011 började hon göra samma sak som Jimmie Åkesson gjorde med Sverigedemokraterna, dvs slipa fasaden, tona ner språkbruket, eftersom hon förstår att det inte går att skörda framgångar med att uttrycka nazistiska sympatier, men partiet är fortfarande detsamma. De är högerextrema, rasistiska nationalister och driver en antimuslimsk politik. Partiet utgör ett direkt hot mot den franska demokratin. Här är några exempel på vad de vill: Gå ur EU, kraftigt minska invandringen, tvångsutvisa ”utlänningar” som bor i Frankrike och varit arbetslösa i över ett år, förbjuda homosexuella äktenskap, folkomrösta om att införa dödsstraff, socialbidrag ska bara gå till familjer där minst en är ”fransk”, förbjuda dubbla medborgarskap för personer utanför EU (http://www.expressen.se/geo/franska-extremhogerns-nya-ansikten--unga-vackra-valkladda/). Det vore, som vi alla som besitter hjärta och hjärna förstår, en katastrof om Front National, eller ”Nationella fronten” (bara namnet är uppseendeväckande) vinner.

För egen del håller jag såklart på socialisternas kandidat Benoit Hamon, det vore klart bäst som jag ser det. Men det absolut viktigaste är att Le Pen inte vinner.

Mest kommenterade inläggen

Jesper Nilsson

#Metoo och kända medieprofiler

Under den gångna veckan har många kvinnor vittnat om sexuella trakasseri...

Jesper Nilsson

Jag slösar inte bort min tid på att övertyga någon

Det är väldigt sällan som åhörarna konfronterar mig när jag föreläser om...

Jesper Nilsson

Låt de goda argumenten segra

Rubriken har blivit ett av mina favorituttryck och som jag använder förh...

Jesper Nilsson

Jag vet vad jag pratar om när det gäller SD

Ibland märker jag att SD:are i sociala medier uttrycker åsikter om att j...