Blogg

Kent Ekeroth- skandalernas man som ändå inte blir utesluten

 

Kent Ekeroth skämde ut sig förra veckan, för vilken gång i ordningen? Den här gången hamnade han i slagsmål på krogen… Jag har egentligen ingen lust att skriva om det här, dels för att den här historien redan har uppdagats och analyserats av flera olika medier (Lena Mellin på Aftonbladet tyckte jag skrev väldigt bra http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article23986633.ab) och dels för att jag är så trött på alla skandaler som just Ekeroth varit inblandad i utan att konsekvensen blivit att SD sätter ner foten mot hans uppträdande. Nu blev han uppmuntrad att ”ta en paus”, det blev han efter järnrörsskandalen också och det tog inte lång tid innan han var tillbaka. Frågan är hur länge han blir borta den här gången.

SD:s daltande med Ekeroth är så oerhört godtyckligt eftersom de vill ha hårdare straff i allmänhet och vill utvisa kriminella invandrare utan vidare. De anser tydligen inte att människor från andra delar av världen är värda en andra chans, men Kent Ekeroth är värd hur många chanser som helst.

Det förefaller som att Ekeroth alltid har med sig sina livvakter när han är ute, det förvånar mig inte. Av förklarliga skäl finns det många som skulle vilja ge honom en smäll, missförstå mig inte-  jag tycker inte att någon ska behöva utstå hat och våld. Men Kent Ekeroth har åsikter som definitivt kan anses provocerande för många människor, dessutom har han uppenbara problem med att bete sig anständigt vilket gör att människor blir än mer aggressiva mot honom. Som förtroendevald ska ingen behöva känna sig otrygg, men Ekeroth och Sverigedemokraterna borde fråga sig själva varför folk blir så känslomässigt berörda av deras åsikter. Somliga frågar tjejer som blir antastade på krogen något så dumt som ”vad de haft på sig”, Ekeroth borde fråga sig själv ”vad har jag sagt och gjort?” Här ser vi sannolikt ett tecken på könsmaktsordning. Då kvinnor i allmänhet får ”skylla sig själva” medan Kent Ekeroth, åtminstone enligt sig själv ”blivit oskyldigt påhoppad.”

Det borde inte vara en tillgång för partiet att ha en företrädare som Ekeroth. Han går ju inte alls ihop med deras försök att bli mer ”rumsrent”. Det här skulle kunna bero på att SD har en stor grupp väljare som varit med en längre tid och som gillar mer öppet radikal politik, dessa skulle möjligtvis inte identifiera sig med partiet om de gick för långt mot mitten (utåt sett). Men genom att behålla Ekeroth har partiet dels kunnat bli mer försiktiga i sin politik samtidigt som de inte behövt riskera att förlora sina ursprungsväljare. Framtiden lär utvisa vad som kommer hända nu, men min gissning är att Ekeroth snart är tillbaka.

Mest lästa inläggen

Jesper Nilsson

Magnus Nygren måste straffas!

Jag brukar inte skriva två dagar efter varandra, men nu har det dykt upp...

Jesper Nilsson

Skildringar av historiska händelser

Jag var på Sabaton i fredags, vilket var en fantastisk upplevelse för mi...

Jesper Nilsson

Rocka sockorna

Igår var det internationella Downs syndrom-dagen, vilket medförde att mä...

Jesper Nilsson

Lärdomen av att studera

Förra våren skrev jag en B-uppsats i sociologi om hur fotboll kan funger...

Blogg

Premier Leagues regnbågskampanj

 

Under omständigheter då nyheterna mestadels består av elände och tråkigheter om hur Kent Ekeroth skämt ut sig igen, om döda diktatorer och andra saker som lätt kan få en individ att känna sig nedstämd, så tänkte jag inta en annan infallsvinkel och lyfta fram ett glädjeämne från de brittiska öarna.

Från augusti till maj spelas det fotboll på helgerna i engelska Premier League. Varje match följs på plats mellan 30 000 och 70 000 människor, beroende på hur stor arenan är, och ytterligare tiotusentals följer matcherna på puben eller hemma vid TV-apparaterna. Dessutom är ligan oerhört stor världen över, Facebook-sidan har över 38 miljoner ”likes”. Hur många som följer serien i Sverige har jag faktiskt inga exakta siffror på, men i tips-SM (som i första hand berör engelska matcher) så deltog, enligt Svenska spels hemsida, 62 934 individer, vilket kanske kan ge en bild av intresset här.

Min poäng är att det finns ett enormt intresse för Premier League och därför är det fantastiskt glädjande att ligan under helgen haft en regnbågskampanj. Kaptenerna i respektive lag har haft regnbågsfärgade armbindlar, Premier Leagues Facebook-sida och Twitter-konto har haft en regnbågsfärgad bakgrund och flera klubbar som Arsenal, Manchester City och min egen West Ham United (som syns på bilden) har följt detta exempel. Reaktionerna har övervägande varit väldigt positiva. Det finns såklart de som inte gillar det, men jag upplever det som en kraftig minoritet. Ett Twitter-konto med 10 000 följare (West Ham Photos) lade ut bilden på regnbågsflaggan och klubbmärket med texten i svensk översättning: ”om du har problem med bilden bakom emblemet, var snäll och hitta ett annat lag att hålla på.”

Det sakliga argument som jag sett mot regnbågskampanjen på sociala medier är att de vill att fotbollen ska vara ”politiskt oberoende”. Jag kan förstå ståndpunkten, men det här handlar inte bara om politik. Det handlar om mänskliga rättigheter och om att fotbollen ska vara öppen för alla. HBTQ-personer är sorgligt underrepresenterade inom all idrott och inte minst inom fotboll, Justin Fashanu är den hittills enda brittiska spelare som kommit ut. Det gjorde han 1990, tyvärr tog han livet av sig 1998 och det är ett tydligt bevis på hur viktigt det är att HBTQ-frågor lyfts fram.  Anton Hysén är såklart mest känd i Sverige. Det är förstås bra att han kom ut, fast han tillhör ju inte ens toppskiktet i Sverige. Tänk om en så högt ansedd spelare som exempelvis Zlatan skulle komma ut som homosexuell, det skulle verkligen öka acceptansen för HBTQ-personer, inte bara inom fotbollen utan även i samhället.

Bland vissa galningar inom sporten, framförallt på läktaren hos somliga ”supportrar”, finns en tendens till intolerans och homofobi, just därför är det här en enorm manifestation av Premier League. Det skulle vara fantastiskt om Allsvenskan och svenska hockeyligan kunde göra samma sak i Sverige, det skulle behövas!

Mest omtyckta inläggen

Jesper Nilsson

Den som gnäller mest och högst är oftast den som är minst kunnig

Jag är en stor förespråkare av vi människor ska ha ett kritiskt förhålln...

Jesper Nilsson

Vikten av inkludering av olikheter i samhället

Inom många olika delar av samhället är en viss specifik grupp enormt öve...

Jesper Nilsson

Kvinnors rättigheter måste det arbetas för varje dag, idag hyllar vi kampen

Idag är det internationella kvinnodagen, en dag som ska uppmärksammas oc...

Jesper Nilsson

Varför finns det ingen riksdagsledamot med Downs syndrom?

Vi har parlamentarism i Sverige idag, vilket jag givetvis tycker att jag...

Blogg

SD stödjer åter Moderaternas budget och bevisar att de är ett utpräglat högerparti

 

Sverigedemokraterna fortsätter allt jämnt bedyra att de är ett mittenparti, deras ställning i budgetomröstningarna bevisar dock motsatsen. Det mest kända exemplet på detta är såklart när de 2014 fällde regeringens budget och skapade parlamentariskt kaos genom att rösta på alliansens budget. Den här gången röstar de på Moderaternas, vilket innebär att de blir det enda parti som stöder en budget utöver sin egen. Det här gör de för att ”fälla regeringen”. Det går inte att tolka på något annat sätt än att de är ett utpräglat högerparti, om nu någon tvivlade på det.

Jag har redan tidigare skrivit inlägg om att SD inte är ett välfärdsparti (http://mrjespernilsson.blogg.se/2016/august/), till det kan även tilläggas att SD nu även svängt och blivit mer toleranta till vinster i välfärden. SD för en politik som skulle medföra ett djungelns lag samhälle där ”den starke överlever”, en högerextrem politik som inte vore önskvärd överhuvudtaget. När Mattias Karlsson intervjuades av Expressen sa han själv att de ”vill fälla regeringen” och att ”Moderaterna är det parti som de ligger närmast ett samarbete med i nuläget” samtidigt som han påstår att de är ett ”mittenparti” (http://www.expressen.se/nyheter/sd-kommer-rosta-pa-ms-budgetmotion/).

Jag håller med Karlsson om att det förefaller mest sannolikt att M skulle kunna tänkas att samarbeta med SD av övriga riksdagspartier, M börjar också gå mer mot att strama åt invandringen och Anna Kinberg-Batra fortsätter att undvika att svara på frågan om hon kan tänka sig att sitta i regering med SD. Det som dock är beklämmande är att Karlsson fortfarande påstår att de skulle vara ett mittenparti, de röstar förvisso med de rödgröna i enskilda frågor ibland i riksdagen, men det är knappt värt att nämna med tanke på övriga situationer. SD tycks inte bry sig om att bryta mot några av riksdagens normer för att sänka regeringen och varför skulle de vara så angelägna om det inte vore för att de helt enkelt inte gillar dess politik, trots att de säger sig förespråka flera av förslagen som de rödgröna lägger fram. Dessutom blir det här tredje gången som SD röstar på Alliansens- (2014) eller Moderaternas (2015/2016) budget, det om något bevisar att SD:s värderingar är höger, deras politik är höger och de är mer höger än något annat parti i Sverige och att de påstår sig vara något annat är snudd på skrattretande (tyvärr är det för många som går på det för att det ska vara roligt).

Det tycks inte helt osannolikt att vi kan få en M/SD-regering efter valet 2018, hemska tanke! Men det är två år kvar och mycket kan hända innan dess, förhoppningsvis hinner SD skämma ut sig lite mer innan dess. Även om deras skandaler inte påverkar deras egen väljarkår så medför det svårigheter för Moderaterna att legitimera för sina sympatisörer att styra med SD.

Mest kommenterade inläggen

Jesper Nilsson

För två år sedan fällde jag valberedningens förslag och avgick

Det är på dagen två år sedan skapade jag lite kaos på mitt sista SDU-möt...

Jesper Nilsson

Trumps svartmålning av Sverige är en fjäder i hatten

Vi borde vara glada att Donald Trump pekar på Sverige som någon form av ...

Jesper Nilsson

Skillnaden mellan olika brott och upphovet till dem

Eftersom jag snart tar examen börjar jag söka olika arbeten, varav jag i...

Jesper Nilsson

Vikten av att känna en trygghet i sig själv

Av egen erfarenhet är jag övertygad om att det är viktigt för oss som mä...