MeToo-upproren är långt ifrån överdrivna!
Igår såg jag en artikel som gjorde mig väldigt illa berörd. Den handlade om att 45% av svenska män anser att MeToo-upproren är överdrivna. 30% av kvinnorna (visserligen för många, men inte fullt så anmärkningsvärt) (https://www.svt.se/nyheter/inrikes/45-procent-av-svenska-man-tycker-metoo-ar-overdrivet).
Det här gör mig både ledsen och förbannat förbannad. Vem tror de på allvar hittar på om att hon skulle ha blivit sexuellt trakasserad, det är väl inget som någon skulle berätta om det inte var sant? Hur det är möjligt att med den här kunskapen i ryggen påstå att det inte finns en struktur bland män i samhället som förtrycker kvinnor är för mig helt obegripligt.
Jag har själv hört människor som ifrågasätter MeToo, påfallande ofta SD-sympatisörer, men inte enbart, som använder argument som ”det är inte alla män”, ”bra kampanj i början, men det börjar gå för långt", ”varför kommer alla berättelser på samma gång?”
Först och främst, om vi utgår från att den här undersökningen är något sånär trovärdig, är vi 55% män som ser problemet, så det är givetvis inte ALLA män. Men ingen har påstått att det är ALLA män, men det är för många och framförallt tillräckligt många för att det går att urskilja tendenser. I hur många fall av övergrepp är det kvinnor som trakasserar män? Det förekommer garanterat, men det är en otroligt kraftig minoritet och därför inte fullt så viktigt att prata om. Däremot är det fruktansvärt att tänka på vilken skam det måste vara för den enskilda mannen som blivit utsatt, men det är en annan fråga, som också skulle lösas om samhället vore mer jämställt.
Jag vet att många, bland andra Jimmie Åkesson, gett uttryck för att MeToo gått för lång och motiverar detta med att på något sätt mena att ”det knappt går att hälsa, ge en komplimang och klappa en kvinna på axeln.
Det är så urbotat dumt och helt fel sätt att reagera på MeToo. Självklart kan du göra allt ovanstående, om du gör det på rätt sätt. Är du artig, gärna lite försynt, och sträcker fram handen när du hälsar kommer ingen tycka att du är obehaglig. Om du däremot känner att du måste krama, eller på annat sätt blir alltför närgången gentemot, en kvinna som du inte ens känner så är det en annan sak. Alla uppskattar väl en komplimang, men om en gubbe säger ”åh, snygging” till en betydligt yngre kvinna, så är det ingen komplimang. Var konkret när du ger beröm, exempelvis: ”vad fin du är i håret, har du klippt dig? Jag skulle också vilja ha en ny frisyr.” Det vittnar om att du tycker att frisyren är fin och är intresserad av var du själv kan bli finare i håret. Men det handlar såklart också om hur nära ni känner varandra och hur du brukar uppföra dig i övrigt.
Tänk efter innan du talar och är du osäker på hur det kommer tas emot, säg inget alls. Ett exempel på det: jag jobbade för Mälardalens Högskola på Saco-mässan förra veckan och en tjej som kom fram och hade några frågor hade ett blått och ett brunt öga. Det var riktigt läckert och där hade jag kunnat säga: ”vad snyggt med ögonen, har du färgade linser? Det skulle jag också vilja ha.” Jag sade inget, det hörde trots allt inte till saken och därmed kan risken finnas att det skulle kunna anses flörtigt. Även om min avsikt bara var att vara snäll och ge en komplimang och vara lite nyfiken kring hur jag själv skulle kunna skaffa mig en liknande accessoar. Jag kunde ju inte veta hur hon skulle tolkat det, även om jag är harmlös hade hon kanske på grund av tidigare upplevelser uppfattat mig som obehaglig. Det här inte ett problem för den som förstår sig på vanlig mänsklighet. Det handlar helt enkelt om hur du säger saker och varför, har du ett ont uppsåt kommer det i 19 fall av 20 att genomskådas har du det inte så kommer det inte heller tolkas som att du har det. Jag vill dock inte ta risken.
Samtidigt hade jag förra året kollegor som skulle stöta på och krama varenda ”söt” tjej som kom förbi. Att dessa slemmiga kräk både legitimerar negativt beteende och inte ser MeToo-kampanjen som trovärdig är inte svårt att förstå.
Avslutningsvis: att alla kvinnor i olika branscher reagerar på samma gång är mycket enkelt; när en tar mod till sig och berättar så kommer fler också att våga. Det är inte konstigare än så.
