Opinionsblogg

Skildringar av historiska händelser

 

Jag var på Sabaton i fredags, vilket var en fantastisk upplevelse för mig som hårdrocksälskare med snabb och kraftfull musik samt enorm pyroteknik. Men med anledning av att deras låtar nästan uteslutande handlar om krig, så vill jag gärna resonera lite kring huruvida det är möjligt att beröra ett sådant ämne utan att samtidigt förhärliga slagen eller ta politisk ställning.

Först och främst måste det viktigaste vara utgångspunkten: varför gör vi den här låten? Vad vill vi säga? Världen har ständigt krigat, länder mot länder, religion mot religion, allt för makt och girighet. Att berätta vad soldaterna faktiskt utsätts för och det elände som lokalbefolkningen tvingas utstå till följd av dessa krig är inte alls fel, tvärtom det är något vi bör känna till, så att vi kan arbeta för att få stopp på det. Men det gäller att vara försiktig. Sabatons senaste skiva heter ”The last stand” och varenda låt bygger på en grupp soldater som står inför en sista kraftmätning för att antingen överleva eller möta döden. Det innebär att de per automatik har denna grupps perspektiv, exempelvis i låten ”Shiroyama”, som handlar om samurajernas sista slag, där de möter sitt öde till följd av att deras fiende helt enkelt hade överlägsna vapen. Vilket medför att lyssnaren får en känsla av att: ”det är samurajerna vi ska hålla på”. Vad Sabaton dock gör bra är att de inte demoniserar och svartmålar den andra sidan. Det finns ju alltid två sidor i ett slag och oavsett vem som började så finns det oskyldiga människor på båda sidor som tvingas döda varandra.

Helhetsmässigt är Sabaton ganska duktiga på att hålla sig neutrala och faktiskt rent av lyckas förmedla vilket elände krig verkligen är. Men ibland använder de vissa värderingsord såsom ”they stood ’strong’ and the legend still lives on” som finns att höra i låten ”The lost battalion”. Det gör att det kan tolkas som att de tycker att de berörda soldaterna är starka och förtjänar att hyllas. Nu överlevde just den här gruppen en vecka fast i den franska skogen Argonne under första världskriget medan deras egen artillerield ven omkring dem. Sabaton hyllar förvisso de här soldaterna och det bör undvikas, men de hyllar dem för att de överlevde en utsatt situation och inte för att de var ”tappra krigare" och det är stor skillnad.

Annars blev Sabaton främst uppmärksammade då de 2012 gjorde en skiva vid namn ”Carolus Rex” och som handlade om den svenska stormaktstiden, något som givetvis är lite kontroversiellt eftersom det oftast är högerextrema krafter i Sverige som pratar om den här tiden. Hos många gick säkert tankarna genast till Ultima Thules nationalromantiska glorifiering av kungarna och karolinerna, den jämförelsen är dock ohållbar. Det finns egentligen inga som helst likheter mellan dessa band, Sabaton är ett opolitiskt hårdrocksband som bara är intresserade av historia och tog hjälp av historikern Bengt Liljegren för att hålla sig så objektiva och faktamässiga som möjligt. Ultima Thule spelar vikingarock, är uttalade nationalister och har sin utgångspunkt i att bara sjunga ur svenskarnas perspektiv och att helt okritiskt romantisera Karl XII och hans karoliner.

Sabaton avslutade ovanstående skiva med texten: ”Hur ska vi då minnas, var han hjälte eller ej? Dårskap eller hjältemod, ja det skall du fråga dig.” Det sista tolkar jag som en retorisk fråga som gör det uppenbart att de inte hyllar Karl XII utan berättar om hans liv och vad soldaterna faktiskt tvingades uthärda, men också om deras illdåd, som när de slaktade de ryska krigsfångarna efter slaget vid Fraustadt. Det är bra att de gjorde den här skivan, det får inte vara så att högerextremister ska få ensamrätt på Sveriges historia. Alla ni som läst mina inlägg eller känner mig vet att jag lyssnat mycket på Ultima Thule, Sabaton har spelat en klart väsentlig del för mig att växa ifrån det och se hur historien egentligen borde skildras och att romantisering ska undvikas. Därför känns det viktigt för mig att skriva det här inlägget.

Avslutningsvis är Sabaton ett väldigt bra hårdrocksband, de är förhållandevis duktiga på att hålla sig neutrala och undvika ställningstaganden och en enskild individ kan lära sig mycket av att lyssna på dem. Men ibland skulle de kunna uttrycka sig lite försiktigare då de kan bli lite ensidiga, fast å andra sidan är det inte makthavare det rör sig om utan ett hårdrocksband som nog också tänker på att ge lyssnaren en stark upplevelse. Att lyssna på Sabaton är ungefär som att se en historisk actionfilm och då är de betydligt bättre på att vara objektiva än amerikanerna, vilket förvisso kanske inte säger så mycket.

Kommentarer

Kommentera