Kvinnors rättigheter måste det arbetas för varje dag, idag hyllar vi kampen
Idag är det internationella kvinnodagen, en dag som ska uppmärksammas och hyllas. Vad vi ska komma ihåg är dock att värna kvinnans plats i samhället inte är någonting som vi ska arbeta med en dag om året, det är en lång kamp som måste föras 24 timmar om dygnet 365 dagar om året, såvida det inte är skottår.
Generellt sett är Sverige kanske världens bästa land att vara kvinna i. Vi ligger verkligen i framkant när det gäller kvinnors fri- och rättigheter, men vi får aldrig någonsin känna oss nöjda. Kvinnor är fortfarande kraftigt underrepresenterade i bolagsstyrelser. De så kallade ”kvinnojobben”, dvs yrken som är kvinnodominerande har mycket lägre status och lön än de traditionella ”mansjobben”, för att inte tala om att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män trots att de utför samma arbetsuppgifter.
Men det kanske värsta av allt är de manlighetsnormativa och negativa yttringar och handlingar som kvinnor tvingas utstå. De värsta av dessa är såklart de rena överfall som förekommer, genom våldtäkter, misshandel, tafs och andra nedvärderande yttringar. 2015 hade inte mindre än 3% av Sveriges kvinnor i åldern 16-79 blivit utsatta för sexualbrott (http://bra.se/bra/brott-och-statistik/valdtakt-och-sexualbrott.html).
Samma år visades att ” i den Nationella trygghetsundersökningen uppger totalt 24 procent av de som utsatts för misshandel under 2015 att gärningspersonen var närstående till offret. Att gärningspersonen är en närstående gäller för kvinnor i 45 procent av händelserna, medan motsvarande andel för män är 10 procent.” (http://bra.se/bra/brott-och-statistik/vald-i-nara-relationer.html), då ska vi också komma ihåg att en betydande del som utsätts i nära relationer inte anmäler. Här ska det dock också nämnas att det är ett jätteproblem för män som blir utsatta för våld, eftersom de anses ”starkare” så kan det vara fruktansvärt pinsamt för en man att erkänna att han blivit misshandlad av en kvinna, vilket förstås är helt befängt och ett exempel på varför alla tjänar på jämställdhet.
Även trakasserier är ett alltför vanligt förekommande. I åldern mellan 16-79 hade inte mindre än 5,7% av kvinnorna blivit utsatta, 3,7% av männen. (http://bra.se/bra/brott-och-statistik/hot-och-trakasserier.html) Det är en ganska klar skillnad. Vi ska också räkna in ett stort fall av mörkertal, det är förskräckligt och något som vi verkligen måste arbeta mer med.
Hur ska vi då göra? Samhällets institutioner har givetvis ett stort ansvar att erbjuda hjälp och jobba förebyggande samt motverka våld, sexualbrott och trakasserier. Men naturligtvis har vi som privatpersoner också ett enormt ansvar. Det är så vanligt i vardagen att små spydiga kommentarer som på något sätt nedvärderar kvinnan på grund av hennes kön: ”kvinnor kan inte mecka med bilen”, ”kvinnor är svagare än män”, ”kvinnor kan inte det och det”, etc. Jag kan ingenting om bilar och är ganska fysiskt svag, ingen säger att det beror på att jag är man. Den här attityden måste vi få bort. Samtidigt måste vi också få bort den här stereotypa ”macho-killen”, snubben som försöker framhäva sig själv för sina kompisar genom att skrika om prostituerade kvinnor, deras barn och deras vitala delar. En man som använder ett sådant språkbruk är direkt medskyldig till att kvinnan underordnas mannen. Här måste vi andra sätta ner foten och tillrättavisa de som inte kan uppföra sig ordentligt. Vi män har ett jätteansvar i jämställdhetsfrågan, vi måste se oss själva i spegel och våga stå upp för kvinnors fri- och rättigheter. Och framförallt se till att vi själva inte är en del av problemet.
