Opinionsblogg

Den som gnäller mest och högst är oftast den som är minst kunnig


Jag är en stor förespråkare av vi människor ska ha ett kritiskt förhållningssätt och ifrågasätta saker som händer omkring oss, men det är inte detsamma som att högljutt gnälla och gapa över hur fel allt är. Den som vill yttra sina åsikter om saker och ting ska också ska också veta vad hen pratar om. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att den som kommer med synpunkter måste ha läst si och så många högskolepoäng, ha ett högt IQ eller få ett bra resultat på högskoleprovet, däremot krävs det att vederbörande är väl insatt inom just det område som berörs eller åtminstone är ödmjuk inför sin egen kunskap och kanske kan hänvisa till någon som är särskilt påläst inom ett specifikt ämne. Vad som däremot i regel är ohållbart är en enskild individs personliga tolkning av en händelses vid ett enstaka tillfälle. Dock kan utbildning, logik och allmänbildning underlätta eftersom det inte bara gäller att se olika händelser, det handlar också om att kunna tolka och analysera dem och sätta dem i ett större sammanhang och se dem ur olika perspektiv. För egen del har jag blivit väldigt mycket bättre på det med hjälp studierna, vilka både gjort mig smartare och fått mig att se världen ur fler synvinklar.

Ett konkret exempel på det är såklart SD-sympatisörer och andra extrema åsikter. Den typ av människor som tror att de är kritiska och besitter förmågan att bedöma olika samhällsfenomen med sina egna ögon. Problemet är bara att de inte klarar av att tolka och analysera detta på ett rimligt sätt, vilket ofrånkomligt medför att de kommer fram till ett felaktigt resultat. Det tragiska är att de inte förstår det själva och de flesta brukar bli ganska irriterade om någon påtalar för dem att de utifrån sin ringaktiga analysförmåga kommit fram till en felaktig slutsats. Det är ofta så att den som är i störst behov av att tillskaffa sig mer tillförlitlig information är den sista som själv skulle erkänna det.

Ett annat exempel är frågan om brott och straff. För den dömande och vanligen okunnige är det väldigt lätt att gapa om ”sjuka människor” som allra minst ska sitta inspärrade, vissa kanske rent av skulle förespråka dödsstraff. Vad en sådan person glömmer är att det finns väldigt många olika historier bakom ett brott som måste tas hänsyn till i varje enskilt fall. Men det är såklart inget som den trångsynte individen anser nödvändigt att reflektera kring.

Jag tror att vi alla känner någon som är en form av självutnämnd expert som vet och kan allt och som vägrar att lyssna på någon annan, fastän denna både har bättre och mer sakliga argument. Det är oerhört tröttsamt att försöka före saklig diskussion med en sådan person eftersom vederbörande är alltför, obefogat, övertygad om sin egen förmåga att rationellt och trovärdigt förklara en del av samhället. Kunde dessa människor ta till sig lite ödmjukhet och öppenhet inför andra människors kunnande och bakgrund, skulle samhället varit en bättre plats för oss alla.

Kommentarer

Kommentera